Friday 21 September 2007

Pianissimo

Alla vet vi att varje årstid har sitt klassiska musikstycke. Det enklaste, mest logiska resonemanget kring ämnet är väl Vivaldis 'De Fyra Årstiderna'. För mig kretsar det kring den repertoar jag under åtta år övade in när jag tog pianolektioner. Numera hinner jag nästan aldrig spela eftersom jag bor i utlandet i studentboende där det enda piano jag har (och som får plats) är en pennvässare. Det lilla jag klinkar beror väldigt mycket på tiden på året och hösten är min absoluta favorit! Undan med noterna till traditionella, överdrivet positiva jullåtar och Stefan Nilsson's underbart vackra sommarmelodier från Skärdgårdsdoktorn. Istället blir det melankolisk Satie och Debussy. Imorse spelade jag Erik Satie's tre första Gnossienne som ligger mig varmt om hjärtat och låter som bara en stilla höstmorgon kan göra. Tyvärr kan jag inte spela en ton på gehör men Satie's tredje Gnossienne är nog det närmaste jag kan komma 'naturbegåvning' - man somnar nästan vid tangenterna medan fingrarna fortsätter att göra sitt. Svårt att föreställa mig en bättre början på dagen.

1 comment:

TYRA Hallsénius Lindhe said...

Det finns inget som går upp emot att få huset fyllt av Gnosienne, en flod av underbart vemod. Den stillar själen och ett ljuvligt lugn infinner sig.